Imorgon åker jag till Piteå, för att träffa min psykolog.. får då veta en hel del om hur fortsättningen blir..(så nu vet alla det, att jag går till psykolog. känner att jag ej behöver dölja de längre)

varför?
-jaa, en lång historia. De började iaf med att jag gick "in i väggen" för drygt 2 år sen, medans jag bodde i skellefteå.. De hände alldeles för mycke på en gång & på så kort tid, och det pallade jag inte riktigt med.. flyttade snabbt hem till älvsbyn igen, och började på HR i byn istället... (funkade inte helller, vilket gjorde att jag vart heltids sjukskriven.)
kan berätta att jag var så "tom" att jag t.ex inte ens visste hur man hängde tvätt... drabbades också av panikångest.. Jag fick typ svårt att andas, ont i bröstet och en rädsla för att dö eller bli tokig snurrar runt i skallen om & om igen....... hemskt skrämmande kan jag lova er.. huvva! tur att jag fick lära mig "hantera" de hela bättre!

Nu då?
-i nuläget så mår jag rätt så bra.. nog för att det är jobbigt vissa dagar men det går inte att jämföra om hur jag mådde då.. (alla har vi juh våra upp & ner gångar med det är skillnad att ha en depression, vilket de flesta får någon gång i sitt liv... finns dock olika sorters depression. jag hade dock grov depression )
jag klarade av den "tiden" genom att gå på samtal + antidepressiva tabletter och dels för att jag har en sån underbar familj som fanns där, och det tackar jag för :)

-Längtar sååå, för då får jag juh träffa min helt underbara bästa vän Mli :)

Lite olika symtom jag hade under min deppression som ledde mig till en psykolog;
-Koncentrationsvårigheter
-svårt att tala (svårt att hitta ord, tappade bort mig i meningar...)
-Självförtroende (de lilla jag hade försvann helt.)
-minskad matlust
-sömnstörningar
-nedstämdhet
-livslust & självmordstankar